Fotografera cykel

Viktiga komponenter i en spännande bild


Ju mer du seriös du blir, desto mer saker vill du ha kontroll över. I början så blir fotograferandet ofta dokumentärt, dvs man har med en kamera och man plockar fram den när tillfälle ges. Med tiden kommer du vilja kontrollera komponenterna i bilden. Viktigast är naturligtvis ljuset. Notera snygga ställen och hur ljuset faller. Tänk efter om stället funkar i kvälls- eller morgonljus. Fundera också hur du vill komponera och om du behöver någon speciell utrustning.

 
När jag fotograferar för Kadens så diskuterar vi alltid igenom viktiga komponenter i bilden såsom plats, kläder och modell. Ofta har ju bilderna ett syfte så måste komma fram, tex att man tydligt ser en detalj på cykeln och då måste man anpassa kompositionen / utrustning efter detta. Det är fotografens jobb att jobba fram en bild som matchar detta.

 

Modell


Fundera på vilken av dina kompisar som funkar bäst som modell. Precis som med fotomodeller så ser olika människor olika bra ut på en cykel (och då menar jag hur harmonin mellan cyklist och cykel är). Skall man generalisera så funkar kortare modeller bättre än långa. En kort cyklist ger ofta ett mer kompakt och actionladdat intryck. En lång person kan se gänglig eller klumpig ut på en stor cykel. Ansiktsutryck Modellens ansiktsutryck är väldigt viktigt. Något som låter supertöntigt är att be modellen skrika eller åtminstone ha öppen mun. På detta vis så slipper man stenansikten. Det kan ju se rätt töntigt ut också så gör det med måtta. Skall det vara en skön bild så kanske personen skall le. Är det flera personer så tvinga dem att prata mer varandra. Det är dessa detaljer som du som fotograf måste hålla koll på.

 Matchande kläder Efter att du funderat ut på ställe, tidpunkt och modell, så kan man fundera på nästa detaljnivå. Det är extra snyggt om kläderna mtachar, och gärna då de senaste kläderna. Kolla så att hjälmen passar personen. Är det cross-country så så kanske mer racig look på modellen, är det mer all-mountain så måste det kanske vara en camelback på modellen. Det är detaljerna som gör den sista finishen, så en liten detalj som en ful vattenflaska kan dra ner helhetsitnrycket av en bild.

Vill du vara seriös så ta bara med dig modellerna och inte hela fanclubben. Ju mer folk desto lättare är det att bli stressad av att folk står och glor, eller att någon vill åka hem för det är mycket mygg. Ju färre folk desto lättare att koncentrera dig.

Överdriv och förstärk

I cykelbilder är det vikigt att man får en känsla av att det händer något och därför måste du som fotograf dels instruera modellen av vad som funkar och inte funkar. Därför är digitalt bra. Du ber modellen köra samma sekvens om och om igen tills det känns rätt. Efter varje sekvens kollar du igenom kompositionen och gör justeringar. Ibland kan de ta 20-30 sekvenser innan allt sitter.

Be modellen överdriva rörelserna

Det kan vara att lägga cykeln hårt från sida till sida eller sätta ut en fot. Ofta de saker som verkar töntigt är det som gör att det ser bra ut på bild. Som fotograf kan du exempelvis jobba med att vinkla kameran, du kan använda vidvinkel för att överdriva höjden på ett hopp och du kan panorera med med lång slutartid (och skapa mycket fart fastän det kanske bara går i 10 km/h).


Packa och bära

Ju mer prylar du har desto större blir dilemmat att ta sig dit du skall. Anpassa utrustningen efter bilden. Skall du plåta längs en stig så packa bara det nödvändigaste i en liten camelback. Det finns smarta mjuka påsar från Domke att packa hus och objektiv i. Har du mycket saker så packa i en fotorygga som skyddar utrustningen men som också sitter bra. Oftast när jag fotograferar så går jag den sista biten till stället med en stor rygga med alla grejjer i (Lowe PhotoTrekker). Skulle du behöva cykla med tung ryggsäck så välj en mjuk all-mountain cykel.

Ljussättning

När man fotograferar så är ljuset allt. En spännande ljus kan lyfta en bild från platt och tråkig till en kanonbild. Det ljuset som man oftast har att göra med är befintligt ljus, dvs ljus från solen, och beroende på tidpunkt på dagen så har det olika karaktär. Mest uppenbart är att mitt på dagen är ljuset hårt, kallt och med skarpa fula skuggor, medan morgon- och kvällsljus är mjukt och ofta med vacker färg. Så hojja med polarna på dagen och plåta på morgonen och kvällen. Utöver solen så kan man använda blixt. I början av karriären så använder man blixten som huvudkälla, men med tiden så lär man sig att balansera befintligt ljus med blixtljuset. Gör man det så blir bilderna med levande. För cykelfotografering så kan detta vara att ta en panorerad action bild där solen ligger bakom åkaren men blixten lättar upp åkaren. Det kräver övning att få, till men i bilden får man då ljus längs med åkarens konturer och blixten lättar upp åkaren. Blixten som krävs är en extern handhållen blixt. Den inbyggda blixten har för låg effekt och räcker oftast inte till.


Prylarna

Ju mer du fotograferar desto mer prylar vill du. Vissa bilder kräver helt enkelt avancerad utrustning, men med att smart start-kit så kommer du långt. Digitalkompakten kan räcka väldigt långt och framförallt väldigt smidig att få med. Denna artikeln vänder sig till dig som har tagit steget där du känner att du vuxit ur din kompaktkamera. Vi har satt ihop tre stycken utrustningspaket som visar hur en lämplig utrustning kan vara beroende på hur seriöst du tar ditt fotograferande.

 

Snabb exponeringslära

När kameran exponerar en bild så finns det tre parametrar som hänger ihop:

- känslighet
- bländare
- exponeringstid

Dessa hänger hela tiden ihop och ändrar man en parameter så påverkar det en annan. Moderna kameror hjälper till att styra detta så att det exponeringen blir rätt (dvs rätt förhållande mellan parametrarna). Det finns mängder med litteratur men lite snabba tips:

- en stor bländare (2.8) ger kort skärpedjup, dvs bakgrunden blir suddig. Det är snyggt och renodlar bilden. Stor bländare innebär dyra objektiv.

- Tiden använder du för att kontrollera vad som skall vara skarpt. För att få en suddig bakgrund men skarp åkare så panorerar du med (följer med åkaren med kamera samtidigt som du tar bilden). En lång slutartid (ex 1/15) ger då suddig bakgrund men skarp åkare. Du måste testa dig fram med vilken tid som krävs för att åkaren skall bli skarp. Vill du frysa hela bilden så är det tider över 1/500 som gäller.

 

Snabb kompositionslära

Att komponera en bild är något man lär sig ju mer man fotograferar. Med komposition menas hur bildens innehåll förhåller sig till varandra. Exempelvis var i en liggande bild åkaren kommer, hur tajt du beskurit bilden, vad som syns i bakgrunden. Enkla regler är förgrund, mellangrund och bakgrund och hur dessa samverkar. Exempelvis så kan det vara en stig som leder fram mot en åkaren som cyklar längs med en sluttning och i bakgrunden ser man berg. En enkel minnesregel är att renodla. Komponera bort onödiga saker.


10 grundläggande råd

1. Gå närmare

2. Renodla (tänk på saker som syns i bakgrunden)

3. Använd blixt i dagsljus

4. Tänk gyllene snittet (brukar vara effektivare om man inte placerar huvudmotivet helt i centrum, utan i ca 3/5 av bilden)

5. Rörelseriktningen på motivet (klassiskt är att låta det finnas luft framför motivet)

6. Panorera med lång slutartid för att skapa fartkänsla (kom-ihåg regel. Cyklar motivet i 30 km/h så börja testa med en 1/30 sek)

7. Köp en sladd att ha mellan kamera och blixt. På så vis så kommer blixtljuset från en annan vinkel vilket oftast ger en mer intressant bild.

8. Fotografera inte mitt på dagen, utan använd morgon- och kvällsljus.

9. Bläddra i mycket tidningar, titta mycket på bilder och försök härma för att lära dig. Sen kan du utvecklas och skapa ”egna” bilder.

 

Kom ihåg

Om du stylat modellen med snyggt kit så de till att modellen tagit av sig eventuella överdragskläder inför första sekvensen. Kolla också igenom cykeln så allt ser bra ut. Det är nämligen ganska ofta som första sekvensen blir riktigt bra och då vill du inte att modellen skall ha mjukisbyxor på sig.

Överdriv och förstärk. Kolla hela tiden kompositionen efter varje sekvens. Zooma in och kolla skärpa. Försök också notera om det finns störande detaljer i bilden, tex en ful lyktstolpe som skär igenom åkaren.

Solglasögon ser grymt coolt ut, men vill du att bilden skall ha stuns så skippa brillorna. Med solglasögon på modellen så får man ingen kontakt och bilden känns mer död. Grymma googles på freeridebilder är dock ett måste.

Innan du drar ut så kolla så att du har batteri i kameran. Kontrollera att minneskortet är tömt och det sitter i kameran. Fega inte för att be modellen att göra samma sak om och om igen. Det kan krävas många åk innan bilden sitter.

Skilj på egna cyklingar och de gånger du skall fotografera och gör klart för de som är med at nu skall vi fotografera. Det innebär att man stannar mycket, att modellerna får köra samma slinga. Också viktigt att du själv inser att nu fotograferar jag och nu är jag med och cyklar. Som fotograf missar man mycket skön cykel och det är baksidan av det hela.

Efter exponering

Förutom att få till bilden så måste du hålla reda på en del andra saker. På alla digitala kameror så kan du ställa in upplösning och i vilket format du att bilderna skall sparas i. Mina rekommendrationer är att du alltid fotograferar i maximal upplösning, för man vet aldrig när man behöver de där extra pixlarna. På lite mer avancerade kameror så kan du välja i vilket filformat du vill spara dina bilder i, och det är antingen RAW eller JPG som är intressant här. Skillanden mellan dessa format är att RAW är en råfil som man kan göra justeringar utan att förstöra bildkvaliteten, medan JPG är ett förstörande format. Med detta menas att varje gång som du sparar en JPG fil så komprimeras filen lite och då försvinner också information (dvs skulle du spara om samma JPG bild tjugo gånger så kommer du tydligt se hur filstorleken minskar och samtidigt att bilden ser sämre och sämre ut). RAW däremot är smart för där kan man i efterhand justera saker såsom exponering (ljusa/mörka bilden) men man kan alltid ta tillbaka originalet. Utöver detta finns det något som heter färgrymd (och detta kan man gå veckolånga kurser i så det berör jag ytterst kort här). Väldigt väldigt förneklat kan man jämföra färgrymden med en färgpalett (du vet sån man hade i skolan i ämnet Bild och man skulle måla akvareller), och det finns återigen väldigt förneklat två paletter som du kan stöta på, sRGB och Adobe RGB 1998. sRGB är en mindre palett men maximerad för att visa bilder på skärm (på en webbsida etc) och Adobe RGB 1998 är en palett som man använder när bilder skall tryckas eller skrivas ut på papper. Det är bara mer avancerade kameror som har Adobe RGB 1998 som val. Dels så ställer man inte detta i samband med exponeringen, men man kan byta färgrymd via sitt bildbehandlingsprogram. JPG + tar mindre plats på minneskortet - förstörande format RAW - tar mycket plats på minneskortet + du kan göra justeringar i efterhand utan att tappa kvalitet sRGB - välj denna när du skall visa dina bilder på webben - ändrar men denna till Adobe RGB 1998 så kommer det saknas färger Adobe RGB 1998 - använd denna om du kanske skall trycka / skriva ut dina bilder - denna kan komprimeras till sRGB Bildbehandlingsprogram För att justera dina digitala bilder så behöver du ett bildbehandlingsprogram. Vanligast är nog Adobe Photoshop. En lillasyster är Adobe Elements, som är betydligt billigare men innehåller de flesta funktioner som normalfotografen behöver. Men gillar du att efterbehandla dina bilder och ha full koll på alla justeringar så är Photoshop alternativet. Ett annat vanligt program Paint Shop Pro och är en konkurrent till Photoshop.


Katalog-/visningsprogram

När det gäller mjukvara för att hålla reda på och justera digitala bilder så kan man dela in dem i två typer, de som du justerar (framkallar) bilderna i och de som du katalogiserar bilderna i.

Fotograferar du bara i JPG så behöver du inget framkallningsprogram, utan dessa är för dig som fotograferar i RAW formart. Framkallningsprogram är något som varje kameratillverkare brukar skicka med kameran, och dessa kan räcka väldigt långt både när det gäller visning och justering av dina bildfiler. Sen finns den en mängd oberoende program som du kan använda för att framkalla bilderna. Men om du tänker att du kommer ta stora mändger så tycker jag att du skall överväga även ett katalogprogram. I katalogprogrammet så kan du sätta nyckelord och annan information så att du senare snabbt kan hitta bilder. Ett katalogprogram är mycket snabbt att söka i och du kan blixtsnabbt leta igenom tusentals bilder efter vissa nyckelord.

Framkallningsprogram
- Nikon Capture
- Adobe Camera RAW (ACR)
- Apple Aperture
- Adobe Lightroom

Katalog/visningsprogram
- iView Media Pro
- Adobe Bridge
- Adobe Lightroom
- Apple Aperture


Mitt arbetsflöde

- tar in bilderna från minneskort till hårddisk mha Photo Mechanic. och samtidigt så sätter jag metadata (cpoyright info) och ger filerna nya unika namn.
- gör en första utgallring och rankarna bilderna i Adobe Bridge
- raderar bilder som blir över
- går igenom och sätter beskrivning och nyckelord på alla bilder via Adobe Bridge
- framkallar och grundjusterar bilderna via Adobe Camera RAW
- speglar över bilderna till andra separat hårddisk.
- skall jag skicka bilder till en kund så skapar jag lågupplösta skissbilder via Adobe Bridge Image Processor.